Ratsit i media: Ekuriren

212
Ratsit i media
Ratsit i media

Senaste artikeln: Så blir du bättre på källkritik. Läs artikel i Ekuriren där Åsa Larsson, redaktör för Viralgranskaren på Metro ger sina expertråd.

Nedan hittar du artiklar om Ratsit eller där Ratsit är omnämnda i Ekuriren. Klicka på länkarna för att läsa originalartikeln.

Tips! Kontrollera personer på Ratsit

Vi behöver generellt bli bättre på att granska källor och undersöka trovärdigheten på de nyheter och inlägg som sprids via sociala medier, nyhetssajter osv för att inte sprida sk ”fejk news”. Ett sätt att kontrollera om personer som omnämns verkligen existerar är att söka fram dem på Ratsit.

Läs fler tips nedan.

Så blir du bättre på källkritik

2017-03 -30 | Vi lär dig tipsen som gör dig bättre på källkritik. Åsa Larsson, redaktör för Viralgranskaren på Metro är experten.

Unga har aldrig tagit del av så mycket nyheter som i dag, vilket naturligtvis är fantastiskt. Finns det några baksidor med det?

– Absolut. När folk inte riktigt vet vad de ska lita på, för att allt ser ut som likvärdiga nyhetskällor. Många måste lära sig att värdera information. Man vill tro på det man ser på nätet, man vill tro på andra människor. Det är inte lätt att komma på att den här människan kan försöka lura mig, ­eller själv kan vara lurad. Den hemskaste konsekvensen är när oskyldiga hängs ut. Sedan blir det ju en samhällelig konsekvens när vi pratar om felaktigheter och händelser som inte hänt.

Vilka knep använder de som står bakom sajter med falska nyheter, för att få oss att tro på dem?

– De använder ett format som kommer från vanliga medier, eftersom det finns en styrka i det. De gör innehåll som ser ut som nyhetsartiklar med rubriker och bilder, och uttrycker sig så som journalister gör. De ser ut som sajter man kan tänka sig att det kan finnas en redaktion bakom, men innehållet är ihopklippt.

Någon skruvar rubriker och förvränger påståenden. Missförstånd och myter om hälsa dyker ofta upp på sådana sidor, exempelvis skrämselbudskap om vad som orsakar sjukdomar.

Vad är viktigast när man ska ta reda på om något är sant eller falskt på nätet?

– Man ska inte köpa saker rakt av. Även om det är svårt, så försök att inte låta dig påverkas­ innan du har kollat upp det. Försök spåra bakåt hela vägen till ursprungskällan. Där ser det ofta lite annorlunda ut än i de virala posterna.

Hur har de falska nyheterna ­utvecklats över tid?

– 2014 var det ganska harmlösa saker. Satir var ganska vanligt, man försökte kanske få spridning på en hoax (nätuttryck för bluff), och folk undrade om det var på riktigt eller inte. Nu har det nästan industrialiserats. I USA tror jag man kan ha falska nyheter eller viralsajter som levebröd, men i Sverige tror jag inte att man kan det ännu.

Har du själv gått på någon bluffnyhet?

– Det har jag säkert. När man slösurfar tar man till sig saker och tänker, jag kan kolla på det där sen… Det viktigaste när det gäller att avslöja bluffar är att lyfta upp det som är sant, snarare än att peka på det som var falskt. Folk minns inte vad som var vad. Man kommer bara ihåg ”det var något om det där”.

Vad ser du som den största faran med de falska nyheterna?

– Att man är klickboskap åt lurendrejare och att många ofrivilligt hjälper dem och sprider ett budskap. Förtroendet i samhället blir helt eroderat. Tills sist litar man inte på någon. Just nu finns en huvudlös misstro mot allting, det är en negativ effekt.

Hur tror du att det här kommer att utvecklas?

– Jag har gott hopp inför framtiden eftersom jag ser det här som ett ögonblick i tiden. Vi har lärt oss hantera all annan informationsteknik, så jag tror att vi kommer lära oss det här. Just nu är det lite knackig väg, men om alla börjar tänka lite mer källkritiskt är det lugnt.

Läs originalartikeln